Innan månen går upp....

Kometen Holmes är fortfarande synlig för blotta ögat i stjärnbilden Perseus. Bilden som togs med ett 100mm objektiv (till vänster) i Vallentuna den 27 november vid 17.00 tiden visar Holmes med en liten svans och mörkare partier runt den, samt stjärnorna i Perseus. Och jag fotograferade också en närbild med en brännvidd av 1764mm där man ser en tendens till en liten svans från kometkärnan. Jag passade på innan månen dök upp och såg kometen ganska lätt med blotta ögat, ett tips är att titta med ett indirekt seende. Om kometen fortfarande får vara så här pass ljusstark ett tag till så kommer det att vara möjligt att se den riktigt bra när månen så småningom inte kommer att störa alls.

Kometen är nu större än solen!!!

Passa på att kika på denna unika komet innan den försvinner.

"Frosty moon" rising

Enligt amerikansk folksägen så kallas novembers fullmåne för the "Frosty Moon".

Deras sätt att namnge fullmånen varje månad går tillbaks till urbefolkningen, indianerna. De döpte varje månads fullmåne för att kunna ha en bättre koll på de olika årstiderna. De var vissa variationer på fullmånens namn med generellt sätt så hade stammarna samma namn i hela Amerika.

Denna eftermiddag så var var det verkligen frostens måne. Under dagen så hade solen värmt upp marken dit ljuset orkade och frosten var borta där, men i skuggan så var det en helt fantastisk tjock och vacker frost. Jag och mina barn begav oss till ett av mina favoritställen vid Vallentunasjön och hade turen att molnen inte täckte den delen av himlen där jag visste att månen skulle dyka upp. Jag fotograferade, barnen drack varm choklad och åt pepparkakor.

Tyst, kallt, fågelliv, skymning med fina färger och månuppgång......vår planet kan verkligen vara vacker, det gäller bara att se det.

Fullmåne och planeterna Mars, Venus och Merkurius

99% måne (Frosty moon) som lyser upp omgivningen och himlen ordentligt. Det är riktigt svårt att se kometen Holmes med blotta ögat när månens ljus stör och kometen har blivit ljussvagare. Däremot så har planeten Mars blivit riktigt ljusstark och syns tydligt med sin kopparröda färg i öster på kvällen. Den 26 november så kommer Mars att ligga nära månen och bilda ett trevligt par på himlavalvet.

Och man kan njuta av flera planeter just nu, på morgonen innan solen går upp så är det möjligt att se både Venus och Merkurius. Venus är det svårt att missa så starkt som den lyser, men däremot så är Merkurius lite svårare, ljussvagare och ligger lågt på himlen.

Månbilderna ovan togs den 23 november och bilden på hela månen togs med en brännvidd av 1500mm samt närbilden på den södra delen på månen togs med en brännvidd av 4410mm.

Norrskenbilden visar planeten Mars lågt till ned till höger på bilden, den togs för något år sedan i Riala nära Norrtälje. Bilden längst upp till vänster visar Merkurius i solnedgång och den andra solnedgångsbilden visar Venus & Merkurius tillsammans på himlen, vid ena tillfället så var mina barn med mig och de satt och njöt av planetparet.

Holmes 18 & 20 november

Jag kan inte låta bli att fotografera denna underliga komet som man fortfarande kan skönja på en mörk himmel med blotta ögat. Nu börjar tyvärr månen att störa, även för fotograferingen, så det kommer att bli tuffare att se/fotografera den framöver, så det är bara att passa på nu.

Närbilden av kometen är tagen den 18 november med en brännvidd av 1764mm och man kan faktiskt se en tendens till en liten "svans" från kärnan. Den andra bilden är tagen den 20 november och då använde jag mig av ett filter för att få fram mera detaljer i kometen samt att hålla lite av månljuset borta. Och jag blev lite överraskad av de ljusa och mörka detaljerna i kometen som man kan se på bilden.

Vi får se hur pass länge kometen orkar att vara ljusstark.....

Ett vackert par & en meteor

Kometen Holmes närmar sig nu stjärnan Mirfak och bildar ett vackert par på himlen.

Jag begav mig iväg i skymningen för att fotografera Holmes på ett lite annorlunda sätt, jag hade tänkt mig att ha en byggnad med i motivet. Det som slog mig först vad kvarnen i Vallentuna som är belyst på kvällen. På vägen så blev det även lite annan fotografering, det var en fin solpelare i solnedgången och även en väldigt lång skugga horisontellt i horisonten, kunde inte låta bli att plåta detta.

Sedan begav jag mig till kvarnen och la Holmes till höger i bilden, lite roligt med en byggnad som referens till kometen.

Kvällens sista bild blev på det vackra paret Holmes & Mirfak och då krävdes det en längre exponering med mitt 600mm refraktor.

Om vädret håller i sig så blir det meteorjakt i natt, meteorsvärmen Leoniderna har sitt maximum i helgen och man kan se extra många stjärnfall vid klart väder.

Och faktum var att jag hade turen att fånga en meteor precis innan dimmolnen tog över på himlen. Jag är inte säker på om det är en Leonid, kanske en Taurid-meteor, den brann långsamt upp och surfade på atmosfären över större delen av himlen, meteoren hade en tendens till grön färg. Meteoren brann upp mellan kometen Holmes och vår galaxgranne Andromeda galaxen, M31, till höger på bilden.

Holmes möter Mirphak

Kometen Holmes närmar sig den starka stjärnan Mirphak (Algenib) i stjärnbilden Perseus. Stjärnan är en överjätte med ett avstånd på 470 ljusår. Denna bild, som togs den 10 november med en exponering av 55min, visar varken någon grön koma eller svans, det verkar som om de bägge har försvagats, jag har läst och sett via andra bilder att svansen har "lossnat".

Kometen kommer nu att närma sig Mirphak för att bli ett vackert par på himlen, vi får hoppas att kometen håller sin ljusstyrka så pass länge så att vi kan se detta.

Manet kometen

Kometen har nu fått ett smeknamn efter dess form som påminner om en manet (the Jellyfish comet.) Kometens svans ser ut som tentakler på fotografier tagna från mörka platser världen över.

Själv så gjorde jag ett försök med att fånga så mycket som möjligt av kometens svans från ett ljusförorenat Vallentuna. Jag gick upp 02.00 då molnen tillfälligt skingrat sig och satt och fotograferade fram till 04.30 då molnen dök upp igen. Sammanlagda exponeringen på bilden ovan blev 45min och man kan se en blå svans med en tendens av former som liknar tentakler.

Men jag är nöjd med resulatet med tanke på omständigheterna, brännvidden var 420mm f/6.

Och kometens koma expanderar fortfarande...fascinerande!

Jag tog även en närbild på kometen innan molnen täckte himlen med en brännvidd av 2800mm f/10, man kan se vissa strukturer i kärnan.

Skynda er ut ni som inte har sett kometen ännu och titta på den, ta gärna en kikare, det är verkligen en unik händelse som ni inte får missa!

Mitt i Holmes koma

Ännu en kväll med kometen Holmes och ännu en kväll med halvklart väder. Jag fick försöka fånga kometen mellan molnen, vilket gick bra, eftersom att det är korta exponeringar jag tar som jag sedan sätter samman.

Kvällens fångst blev mitt i kometen koma, jag trodde att med en brännvidd av 1764mm skulle få med hela koman men där gick jag bet. Visserligen tycker jag att det blev en ganska bra bild ändå, rätt så effektfull med grönt runt omkring. Det syns även en del strukturer i kärnan, vilket jag fick fram med de korta exponeringarna. Bilden togs den 4 november.

Det ser ut som om kometen "tappar" sin runda form och släpper en del efter sig, vilket syns snett ned till höger på bilden.

Skall bli spännande att se vad som händer med kometen framöver, det verkar som att kometsvansen blir allt tydligare, en del astrofotografer har lyckats att fånga bra bilder av svansen.

Komet Holmes svans?

Jag ville ge mig på att försöka fånga Holmes svans och förstod att detta skulle kräva en riktigt lång exponering eftersom att kometsvansen är väldigt svag. Månen gick inte upp förrän vid 21.00 tiden och det var klart och fint på himlen, dock blåst som störde ibland. Så jag pressade min optik och exponeringarna till det yttersta för att få till denna bild på kometen (mitten). Jag kan inte säga att man klockrent kan se någon svans men tycker att jag kan se en tendens till "svansar" snett ned till höger?

Denna långa exponering på kometen med sin gröna koma, som verkligen är synlig, gjorde att själva kometkärnan blev överexponerad även om jag la till några korta exponeringar också.Brännvidden var 600mm f/7.5.

Vad har hänt med denna komet? Läs om en teori här: http://astromalte.blogspot.com/

Jag lade också ned energi på att fotografera kometkärnan med mitt större teleskop och det var värt varenda minut för resultatet blev strukturer runt kometkärnan som jag inte såg visuellt. Båda korten togs med ett filter som tar fram sådana detaljer bättre. Brännvidden på denna bild var 2800mm f/10.

Och den översta bilden visar hur kometen har expanderat mellan den 24 oktober och 1 november, helt otroligt! Bilderna har tagits med samma brännvidd, 4410mm.